Kreativt. Positivt. Framåtblickande. Men de orden beskriver Chatharina Eggertz-Hede, eller ”Chattis”, sin arbetsplats. Det är måndagmorgon och hennes sista veckostart på Chalmers.

– Det känns ofattbart att det gått 23 år, säger hon.

Året var 1992 när Chattis började jobba som kvällsvakt på Huvudbiblioteket. Hon var 44 år gammal och hade en bakgrund som flygvärdinna, då hon plötsligt hamnade i en situation där hon behövde en fast punkt.

– Det var nytt att vara ensam förälder till tre små barn och det var bara för mig att rasa genom bibliotekshögskolan. Alla sa ”du kommer aldrig få ett jobb i Göteborg, du måste börja i Norrland”, berättar hon och minns sin första dag på Chalmers:

– Jag tänkte ”gode gud, hur ska det här gå?” och hoppades att folk bara skulle fråga vart toaletten låg. Jag tog sen alla pass jag kunde få. När jag hittade min profil: kontakten med låntagare, arbetskollegor och kundperspektivet fick jag fast mark under fötterna.

Redan då visste Chattis att glädjen i yrkeslivet fanns att hitta i mötena med andra människor. Hon poängterar gång på gång vikten av att inte stänga av, utan se människor omkring sig.

– Hur kort stund jag än har, ska du känna att just nu finns bara du, säger hon.

Är det ett slags motto även i privatlivet?

– Ja, det kan man säga. Det är ännu viktigare i dag. Alla följer alla på Twitter och Facebook, men det är någon annanstans. Jag kan också lyssna på nyheterna i lurarna på bussen, men jag försöker ändå ha en slags omvärldsbevakning. Det gäller även på jobbet, att vi tänker på att vi är varandras arbetsklimat.

– Varje människa har någonting att ge och gör det. Sen har vi alla olika kartor. Det är som ett chokladhjul som snurrar. Man hittar alltid en liten sektor där vi kan nå varandra, säger hon och vi kommer naturligtvis in på hennes tårtintresse.

På skrivbordet framför ligger en chokladkaka, på bordet bredvid en inslagen bit kladdkaka dekorerad med presentsnöre.

Jag fick snabbt veta att du älskar kakor.

– Jaså, det har spridit sig? Ja, det är väl det jag är känd för här. Jag har bytt ut åtskilliga luncher mot kakor och tårtor. Jag njuter verkligen. Jättemycket alltså.

År 2003 nådde Chattis vad hon kallar en milstolpe i karriären – en delad tjänst mellan Arkitektur- och Huvudbiblioteket. De olika biblioteken refererar hon till som ”två olika världar”.

– På A-biblioteket jobbar vi nära institutionerna och känner studenterna. Det är en intim värld, nästan som att de sitter i ens vardagsrum. På Huvudbiblioteket reder de sig själva i en annan utsträckning.

Chattis liknar pensionen vid att byta jobb och kallar det för att ”bli sin egen”. Det finns en förväntan inför perioden som kommer. Nu ska det finnas tid för stugan på landet, båten, språkstudier, föreläsningar, familjen, friskvård och trädgården – den i Hovås med gamla äppelträd.

– Det är så mycket jag vill göra. Jag önskar att jag får år med samma livsaptit som nu, säger hon.

Hon använder hellre ordet ”spara” än ”sakna”. Stunderna och gemenskapen från biblioteket tar hon med sig.

– Vi är inne i en kreativ fas. Det växer nya skott på trädet. Den bästa tiden är nu, säger hon och återkommer till orden kreativt, positivt, framåtblickande.

– Stunderna mellan arbetsuppgifterna är limmet. Det ska man vara rädd om. Samvaron kommer att finnas kvar i mitt hjärta. Jag känner delaktighet och gemenskap med alla och det känns fint att få sluta så, säger Chattis.

FEM SNABBA

Favoritminne: När jag överraskade kollegorna och hängde knäveck i stången utanför rummet. Det var så roligt att se deras miner.

Ett tips till alla nyanställda: Att ha öppna sinnen och vara lyhörd. Även ihop med arbetskamrater.

Motto: Jag har känt att det varit livets mening litegrann: att få vara mottagare av andra människors tankar, känslor och behov och hittat lycka i att kunna ge någonting tillbaka.

Tre favoritsaker: Trädgård/hållbart odlande, språk och tårtor.

Favoritresmål: Jag väljer gärna Europa och helst Frankrike. Jag trivs med kulturen. Korsika och Sardinien har jag varit på några gånger. Jag är ett ö-freak.

/Sofia Andersson

Har du funderat på varför vintern 2015 gick så obemärkt förbi? Kanske har du hejat på eller höjt näven åt idén om köttfria dagar på skolor och restauranger, eller ställt köp av elcykel och bil mot varandra. Kanske har följande tanke slagit dig: vad har mina val för påverkan och gör de verkligen skillnad?

På fredag den 10 april klockan 9.30 föreläser Fredrik Hedenus, forskare på fysisk resursteori, om korna, marken och klimatet. Platsen är Chalmers huvudbibliotek.

Vilken tecken ser vi på att klimatet förändras?

– Temperaturen stiger sakta och halten av växthusgaser ökar i atmosfären. Det tickar på uppåt. Kolanvändningen är den största boven. Inom matkonsumtion är det köttätandet. Det är viktigt att hålla isär det.

Vad händer om vi inte börjar ta ansvar?

– Av ett varmare klimat blir det en mängd konsekvenser. Torka riskerar att bli allvarlig på en del ställen, havsnivån kommer stiga och drabba kustnära områden och spridningen av sjukdomar kommer öka. Det kommer att drabba människor som redan i dag är utsatta. I rika länder är det lättare att skydda sig mot klimatförändringar, bygga upp vallar och så vidare, men människor som är fattiga har mindre möjligheter och kommer därför att drabbas hårdast.

Vad kan man göra som privatperson?

– Klimatfrågan är en politisk fråga. Så det första svaret är att agera politiskt. Om man sedan vill ändra sin livsstil så är matområdet ett av de viktigaste områdena. Det enskilt viktigaste är att dra ned på nötköttkonsumtionen. Växthusgasutsläppen per kilo nötkött är tio gånger högre jämfört med kycklingkött och hundra gånger högre än för baljväxter.

Vad är tvågradersmålet?

– Det är den politiska målsättning som satts upp av världens ledare om att den globala medeltemperaturen i genomsnitt inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med 1880. Hittills har temperaturen ökat med i genomsnitt 0,8 grader. För att nå tvågradersmålet krävs kraftiga minskningar av världens utsläpp av växthusgaser.

En del skolor har infört en vegetarisk dag. Hur stor betydelse har en sådant initiativ?

– För att vara säker på att nå de politiska mål som finns, behöver vi se över matkonsumtionen. Det finns i grunden tre sätt man kan göra det på. Det första är att betala för utsläppen, det vill säga göra nötkött dyrare. Det andra är att ändra matkulturen, genom exempelvis köttfri måndag, och det tredje är att odla kött i labb, om man skulle lyckas med det.

Hur lever du själv?

– Jag har inte ätit kött på länge, delvis av andra skäl. Jag säger inte att man ur klimatsynpunkt inte ska äta kött eller använda mejeriprodukter, men man kan se det som att varje person har ett klimatutrymme. Om du flyger och vill köra SUV, även om den är med biobränsle, då får du äta vegankost. Om du cyklar och bor litet är det okej att äta nötkött. Sen hur jag valt att optimera mitt liv är en helt annan fråga.

Vilka tankar önskar du att besökaren går från din föreläsning med?

– Jag vill att de ska förstå att maten har betydelse i klimatfrågan, varför den är det och vad vi kan göra åt det, säger Fredrik Hedenus.

/Sofia Andersson

Vi välkomnar fyra nya medarbetare till Chalmers bibliotek; Malene, Karin, Pontus och Marie. Vi lärde känna dem genom fem snabba frågor.

Malene Jensen, bibliotekarie i team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Teamledare för publiceringsteamet på Luleås tekniska universitetsbibliotek.

Förväntningar på nya jobbet: Att fördjupa mig mer än vad jag gjort tidigare, och det tillsammans med en kompetent grupp inom mitt område, som är forskarstöd och publicering. Det känns kul att komma till en arbetsplats där det händer mycket. Det är saker på gång hela tiden.

Favoritplats i Göteborg: Jag flyttade hit i onsdags men jag kan väl säga Olskrokstorget. Jag bor där.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det bli: En yxa. Om jag inte tappar mina glasögon på vägen dit, vill säga. Annars skulle jag välja dem.

Det här gör jag en ledig dag: Jag tränar, går på loppisrunda med min sambo och utforskar Göteborg.

Karin Ljungklint, bibliotekarie i team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Kommunikatör på institutionen för Energi och miljö på Chalmers.

Förväntningar på nya jobbet: Jag förväntar mig ett spännande jobb, att få lära mig mycket nytt och att träffa många nya, trevliga kollegor och bekantskaper.

Boken om mig skulle heta: Mer liv åt livet.

Mest spelade musiken 2014: Let it go, som är soundtracket till Disneyfilmen Frost. Också Foo Fighters, som jag ska se på Ullevi i sommar.

Favoritplats i Göteborg: Ett ställe jag gillar att återkomma till är Kulturhuset Kåken. Det är en vacker, gammal byggnad och de har samlat mycket under ett tak: konserter, öppen förskola, teater, fik.

Pontus Kjellberg, bibliotekarie i team Mötesplats

Mitt senaste jobb: Gymnasiebibliotekarie på en skola i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Jag tror att jag kommer lära mig mycket. Jag har till exempel jobbat på Humanisten på GU innan, där de nästan bara har tunga, gamla böcker. Här är det i stort sett bara digitalt. Det kommer jag lära mig mycket utav.

Det här gör jag en ledig dag: Sover. Sen odlar jag mycket nyttoväxter. Lite tomat, gurka och sallad bland annat.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Meryl Streep. Eller Joel Kinnaman, om man ska vara mer realistisk.

Boken om mig skulle heta: Boken om Monica Zetterlund heter ”Hågkomster ur ett dåligt minne”. Kanske något i stil med det. Alternativt bara ”Förvirrad”.

Marie Hogander, strategisk kommunikatör

Mitt senaste jobb: Projektledare och kommunikationsansvarig på Program- och projektkontoret på Chalmers.

Förväntningar på nya jobbet: Att få ingå i ett större sammanhang, lära mig hur ni agerar i olika frågor och få bidra med den kompetensen jag har.

Favoritplats i Göteborg: Eriksberg, helt klart. Jag är från Lysekil och älskar närheten till hamnen och vattnet. Det känns som hemma.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: En båt så att jag kan ta mig därifrån. Gärna med full utrustning, nödraketer och sånt.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Jag är dålig på skådespelare överlag. Men Will Smith har gjort mycket bra, så han hade jag valt.

/Sofia Andersson och Malin Rydenhag

Forskning i färg, form och bild. Det stod i centrum på Visual Arena Lindholmen under Vetenskapsfestivalen. Chalmers bibliotek medarrangerade utställningen Places & Spaces: Mapping Science. 

För tio år sedan började forskare samla in visualiseringar av data från runtom i världen. Det resulterade så småningom i en utställning, som nådde Göteborg under årets Vetenskapsfestival.

För tre och ett halvt år sedan började Stina Johansson på Chalmers bibliotek. Hon fick syn på utställningen och sökte stipendium för att åka till Indiana. För ett år sedan gick det igenom.

I dag är hon, tillsammans med bibliotekets Jan Magnusson, medarrangör och har valt ut favoriter från de tio år som utställningsprojektet hittills har pågått.

– Utställningen visar en bredd och behandlar olika ämnen. Metoden används av allt från konstnärer till vetenskapsmän till politiker, säger Stina Johansson och pratar om visualiseringar som ett bra sätt för att upptäcka historier, mönster och samband.

– Utveckling av tid och Hans Roslings Gapminder är ett bra exempel. Det finns ett starkt samband mellan pengar och livslängd i länder, som inte hade varit lika tydlig i text och tabeller, säger hon och sveper med handen över teckningen på väggen, där datat sitter uppklistrat.

Utställningen är en del av serien Visualizing Life and Death, som är ett samarbete mellan Chalmers bibliotek, Lindholmen Science Park, Sahlgrenska akademin och Explainartist.

Tidigare under dagen pratade Patric Ljung, universitetslektor i Linköping, om världens första virtuella obduktionsbord och i andra änden av lokalen ställer Ajibola Omokanye ut tavlor, där han låtit barn illustrera smittor och bakterier med färg. Vad arrangörerna har gemensamt är, enligt Stina, kärleken till bilder.

– Vi bara uttrycker det på olika sätt. Ajibolas sätt att jobba är exempelvis lekfullt, explosionsartat. Spännvidden mellan pennor, papper, färg och det tekniska är jättekul. Jag vill kalla det dynamiskt, även om det är ett utslitet ord.

I rummet intill visas kortfilmen Humanexus. Det är en tolv minuter lång berättelse om mänsklig kommunikation. Den startar i skriftspråket och siktar mot var människan befinner sig i dag: framför datorn, i mejlkorgen, med en telefon i handen.

– Filmen är dystopisk när det kommer till dagens samhälle, då vi får information från alla håll, säger Stina Johansson.

Hur ser framtidens visualiseringar inom forskning ut?

– Det kommer växa och kanske utvecklas genom nya tekniker, till exempel 3D-visualiseringar. Vi är tvungna att använda oss av visualiseringar.

Varför då?

– När man jobbar med stora mängder data är bilderna ett verktyg för att hitta samband. Det är en effektiv metod för att analysera datan och sedan presentera den för andra, säger hon och pratar vidare om sitt stora intresse för bildspråk.

– Vi rör oss mer till att kommunicera genom bilder. Det kan handla om allt från att skicka en emoji i stället för ett sms, till att göra en visualisering i stället för att skriva tre sidor text. Man behöver inte fastna, säger Stina Johansson.

/Sofia Andersson

”Administrera mindre och forska mer”. Det är en av grundtankarna bakom den nya forskningsdatabasen research.chalmers.se som håller på att ta form. Målet är att den ska bli en samlingsplats för all Chalmers forskningsinformation.

Chalmers bibliotek har fått i uppdrag att samla Chalmers alla externt finansierade forskningsprojekt i en kvalitetssäkrad databas. All information om pågående projekt (startår 2012 och framåt) samlas in. Nu lanseras tjänsten mot Chalmers institutioner en efter en. månad. Det är steg ett i research.chalmers.se, en projektdatabas, som sjösätts nu.

Samla forskningsinformationen
På sikt är tanken att CPL, Chalmers Publication Library, ska slås samman med research.chalmers.se, och bli en överskådlig samlingsplats för hela Chalmers forskning. Databasen blir en plattform för att sprida forskningen externt samtidigt som det blir ett bra verktyg för alla våra forskare.

– Målet är att varje forskare ska kunna se allt sitt eget arbete på ett och samma ställe – ”här är min forskning!” – t.ex publikationer och projekt. Det blir ett användbart i CV, finansieringsansökningar och så vidare, säger Kristin Olofsson, projektledare för research.chalmers.se. Vi registrerar och kvalitetssäkrar datat på biblioteket. Poängen är ju att informationen i systemet ska kunna spridas och återanvändas, då måste all data matas in korrekt från början.

Forskningsmönster
Med alla forskningsprojekt samlade blir det möjligt att få en överblick om man vill se mönster, till exempel hur projekt fördelar sig mellan institutioner och avdelningar. Vilka finansiärer, samarbetspartners och länder är vanligast? Vem forskar om vindkraftverk?

En datahubb för återanvändning
Utvecklingsteamet, som består av Urban Andersson, Rolf Johansson, Henrik Karlsson, Mikael Weiss och Kristin Olofsson, alla på biblioteket, ser också andra möjligheter för databasen i framtiden.

– Just nu är fokus internt, för att få in och säkerställa all data så att vi ska få ut något värdefullt i andra änden. Sedan är tanken att göra databasen publik och sprida den på olika sätt. Mottot är ”så öppet som möjligt”, så datat som vi har samlat in ska kunna återanvändas av andra databaser. Skulle det finnas känslig information kan forskaren markera att projektet inte får visas publikt. Just nu planerar man att återanvända projektinformationen på Chalmers webbplats, chalmers.se, för att slippa den manuella hanteringen av forskningsprojekt där, säger Kristin Olofsson.

Just nu krävs det att man är anställd på Chalmers och har ett giltigt CID-login för att ha åtkomst till research.chalmers.se, men en publik lansering planeras inom inte alltför avlägsen framtid.

Kontakt: kristin.olofsson@chalmers.se

/Christian Löwhagen

Från vänster: Anders Bark, Hugo Landgren, Liza Nordfeldt, Lisa Sjögren och Erik Malmsköld.

Anders Bark, IKT-pedagog i team Produktionsstöd för Blended Learning

Förväntningar på nya jobbet: Jag ser chansen att få göra livet enklare för studenter. Också lärare, men framförallt att få studenters utbildning att flyta på bättre.

Det gör jag en ledig dag: Pillar med mina gitarrprylar. Det får jag göra när familjen inte är hemma. En rolig anekdot är den om när det var jordbävning i Göteborg i somras. Då blev min fru vansinnig och skrek till källaren: ”vad håller du på med?!”.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Jag måste nog säga korv. Jag får erkänna det. Det finns alla möjliga olika att välja på.

Favoritplats i Göteborg: Jag har bott här i hela mitt liv, kanske just därför det är svårt att välja ett ställe. Jag säger Norra Älvstrandsområdet och den trakten. Det har hänt så mycket där genom åren.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Michael Nyqvist. Han är så proffsig att man ramlar baklänges.

Hugo Landgren, teamledare Produktionsstöd för Blended Learning

Mitt senaste jobb: Förvaltningsledare och IT-koordinator på Chalmers.

Favoritplats i Göteborg: Skatås. Där finns det två frisbeegolf-banor och bra spring- och promeneringsstigar.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Ost. Allt utom hushållsost.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Anders Eriksson i Galenskaparna. Folk brukar säga att jag ser ut som Roy i Macken.

Det gör jag en ledig dag: Om det är fint väder åker jag till Ale och spelar frisbeegolf. Annars lagar jag god mat och läser någonting bra.

Liza Nordfeldt, bibliotekarie i team Lärandestöd

Mitt senaste jobb: Sommarvikariat på Stadsbiblioteket. Jag tog examen i våras.

Det gör jag en ledig dag: I går, när jag var ledig, mötte jag upp en kompis och fikade på Zenit. Vi brukar träffas ett gäng, kanske fika och gå på loppisar.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: En koffert med massa böcker. En av dem skulle vara Knattarnas överlevnadshandbok.

Om jag bara fick lyssna på en artist för resten av mitt liv: Kanske Elvis Presley. Han har en bred repertoar med ballader och rock. Elvis var min största idol när jag var liten och jag började gråta när jag fick reda på att han var död.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Jack Black. Han har ett skönt kroppsspråk.

Lisa Sjögren, bibliotekarie

Förväntningar på nya jobbet: Jag är i början av min karriär, så jag hoppas på att få omsätta det jag har lärt mig i att utveckla verksamheten här på Chalmers.

Favoritplats i Göteborg: Området kring Järntorget och Haga. Min pappa brukade ha en antikvariat-butik där, så jag var där omkring mycket när jag var liten.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: En kniv, så att jag hade kunnat hugga ned lianer och väva mig ett hus och en hängmatta. Man kan göra mycket, bara man har en kniv.

Det gör jag en ledig dag: Promenerar. Sen blir det mycket kaffe och kanske en bok. Just nu inreder jag min etta i Bagaregården.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: En vegetarisk moussaka.

Erik Malmsköld, IKT-pedagog i team Produktionsstöd för Blended Learning

Det här gör jag en ledig dag: Jag cyklar gärna mountain bike och restaurerar gamla tvåglasfönster för tillfället.

Om jag bara fick äta en sak för resten av livet skulle det vara: Hemmagjorda köttbullar med fetaost och lök. Med pasta till.

Mest spelade musiken 2014: Jag har lyssnat på mycket elektronisk musik det senaste. Förra året var det mycket Swedish House Mafia och Tiesto.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Mikael Persbrandt. En favoritskådis.

Mitt senaste jobb: Gymnasielärare i medieproduktion och webbutveckling samt IKT-pedagog i Kungsbacka.

/Sofia Andersson

Vad händer egentligen bakom bibliotekets kulisser år 2015? Nu lanserar biblioteket sina berättelser. Häng med på vår resa från 1800-talet till framtiden.

Hur såg det ut när Chalmers bibliotek byggdes på 60-talet, vilka dansade på taklagsfesten och vem tog egentligen första spadtagen till utbyggnaden på 80-talet? Alla svar finner du på bibliotekets nya temawebb. I dag lanserar team Webb & Kommunikation berättelsen på stories.lib.chalmers.se. Webben ger en överblick av Chalmers biblioteks verksamhet och arbetssätt i färg, form, film och kortare text. Sidan kommer att användas vid framtida studiebesök och presentationer och kan även vara av intresse för de som vill veta mer om Chalmers bibliotek.

Verksamheten beskrivs utifrån sex olika perspektiv: Education, Information resources, Scholarly communication, Learning environment, The way we work och Virtual learning. Dessa kompletteras av tre fördjupande texter. En av dem är ”Then and now” där vi grävt i bibliotekets historiesamling Chalmeriana. Även tidslinjen ger en överblick av bibliotekets historia. I projektet har teamet samarbetat med konstnären Anna Lena Mayor Ekeblad.

Webbplatsen ersätter inte den nuvarande webben (lib.chalmers.se) utan är ett komplement som visar på bibliotekets mångfacetterade verksamhet.

/Sofia Andersson

Varmt välkomna till Chalmers bibliotek, Kristoffer och Petra!

Kristoffer Karlsson, bibliotekarie team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Vice ordförande på Studentkåren i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Att jag ska utvecklas, både i mig själv och få möjlighet att utveckla verksamheten. Jag vill tillskansa mig ett gäng nya kompetenser och färdigheter.

Favoritplats i Göteborg: Science fiction-bokhandeln. Det är en av få platser i Göteborg som jag känner att jag bannemig vill åka till, när jag väl är här.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: Antingen en båt eller en kompis. En kompis är bra nödproviant om det skulle bli problem. Då skulle det bli någon som både ger intellektuellt utbyte och som håller sig färsk länge.

Boken om mig skulle heta: ”Intelligensens barmhärtige riddare”. Jag vaknade en gång från en lång dröm och kom ihåg just det citatet.

Petra Magnusson, bibliotekarie på avdelningen Mediaförsörjning

Senaste jobb: Jag jobbade ett halvår på högskolebiblioteket i Skövde och innan dess på Humanisten i åtta månader.

Favoritplats i Göteborg: Det är lite tillfällena som gör platserna. Jag gillar Göteborg som helhet. Man kan sätta sig på spårvagnen och åka runt för att titta på stan, på ett berg vid Kvibergs kyrkogård eller gå på någon spelning på Way out West eller Truckstop.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: Robinson-Leif.

Det gör jag en ledig dag: Spelar tv-spel, kollar på skräckfilm, läser böcker, umgås med mina två katter, hänger med kompisar och spelar cello.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Hamburgaren från restaurang 2112. Deras tryffelmajonnäs… jag kan gråta för att den är så god.

/Sofia Andersson

När toppstudenten Louise Johansson började på Chalmers fick hon en chock. Hjälpen fann hon i att 1, kugga en tenta och 2, kunna fly till stallet.

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera stress är en process, säger Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering på Akademihälsan.

I ett blogginlägg skriver Chalmersstudenten Louise Johansson, 23, allt hon behöver göra under en helt vanlig dag. Inlägget är taggat med orden ångest, överarbeta, betyg, krav, prestera, viktigt och Chalmers. Rubriken lyder ”Vara medelmåttig i skolan eller bli inlagd på psyket?”.

– Om jag hade velat ha högsta betyg i allt hade jag behövt lägga all min tid på plugget. Jag hade inte haft kvar mina vänner eller min häst och inte kunnat vara med på fester. Jag hade tagit bort all livskvalitet. Är det värt det? Nej. Jag vill hellre ha ett liv, säger Louise Johansson.

Bibliotekscaféet fylls på med lunchhungriga studenter. De köar för prisvärda matlådor med famnarna fulla av bärbara datorer och kurslitteratur.

Louise Johansson sitter vid ett av borden och minns sin tid i grundskolan, då hon aldrig behövde anstränga sig särskilt mycket för att nå de högsta resultaten. Att börja på Chalmers var en smärre chock.

– Det var första gången jag var tvungen att plugga på riktigt. Jag blev osäker på om jag hade valt rätt för att det var så mycket svårare, säger hon och minns den påfrestande terminen i tvåan.

– Vi läste två tuffa kurser på varandra och jag pluggade som en idiot för att klara tentan. Vi var flera i klassen som tyckte att man inte återhämtade sig på länge efter det. Då insåg jag att det inte går att satsa på högre betyg.

Louise Johansson fick panikkänslor av tanken på att kugga en tenta, trots lugnande röster om hur ovanligt det är att gå ut Chalmers med alla tentor godkända. När hennes häst sedan skadade sig och besöken på djursjukhuset duggade tätt, bestämde hon sig för att bara plugga till en av de två tentorna hon hade framför sig.

– Om man har hög prestationsångest kan det vara bra att kugga för att inse att det inte är hela världen. Det värsta som händer är att du får göra om den, att du får skippa påsklovet eller får ett kortare sommarlov. Ingen ser ner på dig, ingen tycker att du är dålig och företaget som du vill jobba för kommer inte att ha med det i beräkningen när de anställer dig. Alla vet att Chalmers är en tuff utbildning.

FAKTA: LOUISE JOHANSSON

Pluggar: Femte terminen och därmed sista året på Väg och Vatten.
Född: 1992.
Bästa pluggstället: Nedervåningen på Huvudbiblioteket eller Bulten. Jag tycker om att sitta vid ett fönster.
Bästa pluggmusiken: Någonting jag hört innan, så jag slipper fokusera på vad de sjunger.
Bästa snackset: Lösgodis.
Gör för att stressa ned: Går till stallet, åker hem till föräldrarna på middag, springer eller går till gymet.

SNART EXAMEN. Louise Johansson, 23, pluggar sitt sista år på Väg och Vatten.

ANDRA KVALITETER. ”Ibland hör man att få arbetsgivare kollar på betygen och att de kan se toppbetyg som en nackdel, för då har personen kanske inte den sociala biten” säger Louise Johansson.

Akademihälsan är studenthälsovård och ett stöd för den som läser vid Chalmers och Göteborgs Universitet. De arbetar för att studenter ska få en så bra studiemiljö som möjligt och erbjuder vägledning samt kurser. Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering, möter varje dag studenter som upplever ohanterbar press.

– Många känner att de måste ligga på topp hela tiden. Man har en orealistisk bild av sin förmåga att klara av saker, målar upp ett katastrofscenario och går händelser i förväg. De tänker ”om jag misslyckas på tentan kommer jag inte få mina poäng, då får jag ingen examen, inget jobb, blir av med lägenheten”, säger Emma Ekdala.

Vad ska man göra då?

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera sin stress är en process. Ett första steg är att bli medveten om sina egna tankar och föreställningar. Det är svårt att ta bort känslor. Det som är lättare är att påverka vad vi gör. Fråga sig själv: när blir jag stressad och vad får jag lust att göra då?

Ett exempel är studenten X som fick god kritik efter sina prestationer och som varje gång försökte bräcka sig själv. Hen fick öva på att gå hem i tid. Det väckte inledningsvis ångest men så småningom försvann den. Samma person fick prova att bjuda hem folk på middag utan att städa lägenheten.

– Ingen kan göra allt perfekt. Det är bra att ha med sig detta från studierna, så att man inte fortsätter ett destruktivt beteende, säger Emma Ekdala.

I kursen Stresshantering möts deltagarna tre gånger under en termin. De kombinerar föreläsningar med diskussioner, där studenterna får dela med sig av personliga erfarenheter och hitta stöd i varandra. Under kursens gång får de reflektera kring sin egen situation under en vecka och kartlägga faktorer, tankar och händelser.

Föreläsningarna handlar bland annat om vad som egentligen händer biologiskt i pressade situationer. Emma Ekdala pratar om hjärnans känslocentrum amygdala, som kickar i gång när vi upplever stress.

– Kroppen förbereder sig för flykt och vi reagerar instinktivt och känslostyrt. Stressen stjälper snarare än hjälper, säger hon och pratar vidare om hjärnans två olika lägen, som måste vara i balans:

– Ett är det aktiva läget, som uppstår när vi engagerar oss. Sen har vi viloläget, då vi slappar, chillar och reparerar hjärnan. Vi behöver båda för att må bra och vi behöver skifta ofta. Belasta, vila, belasta, vila.

Hur ofta då?

– Ta kontinuerliga pauser under dagen. Vi kan inte fokusera mer än 45 minuter, en timme. Dagsvila och byte av aktivitet är också viktigt, säger Emma Ekdala.

Louise Johansson kommer direkt från en handledarträff, då hon är mitt uppe i skrivandet av sitt ex-jobb. Trots de många ”måstena” i sin kalender, poängterar hon det viktiga med att skaffa sig en frizon – ett sätt att komma bort från böckerna och bryta mönstret.

– Ibland när jag känner mig omotiverad hjälper det inte bara att kolla på tv. Man måste gå ut, vara någonstans där man inte ser böckerna i ögonvrån. Folk brukar fråga hur jag hinner med allt men jag svarar att jag aldrig hade kunnat plugga utan häst, säger Louise Johansson.

/Sofia Andersson

Simon Nilsson, Jenny Kihlberg och Marie Wenander.

Huvudbiblioteket bygger en ny entré – något du säkert märkt om du gått förbi de senaste veckorna. Men på insidan är ett helt annat projekt igång. Ett projekt som ska ge biblioteket så bra miljöer som möjligt för alla som vill plugga, fika, läsa, eller bara umgås. Den som leder projektet är Jenny Kihlberg.

Berätta om projektet!
– Vi ser att studenterna har behov av mer varierade miljöer – både där man kan grupparbeta och studera koncentrerat och enskilt. Men vi vill också skapa mer inspirerande lärmiljöer i biblioteket. Vi gör en stor användarundersökning där vi intervjuar studenter, forskare, internationella studenter, doktorander och många fler. Allt för att få en så bra bild av vad biblioteksbesökarna vill ha som möjligt.

Vad har ni för galna idéer?
– Inslag av vatten, växtväggar och akvarium. Grupprum inredda efter olika chalmersspex. Allt kan hända!

Vad händer efter att ni fått in idéerna?
– Vi ska skapa ett dokument för hur biblioteket skall utvecklas de kommande åren, så att de på bästa sätt kan stödja studenternas behov och önskemål. Dessutom ska vi stämma av med tillgänglighetssamordnarna på Chalmers för att få det perfekt.

Vad gör ni just nu?
– Nu ska vi ut och prata med studenterna och få så mycket respons som möjligt. Vi gör djupintervjuer, diskuterar med studenter i biblioteket och pratar med forskare och doktorander ute på campus.

Vill ni ha tag på fler studenter?
– Har man idéer får man gärna mejla oss på userservices.lib@chalmers.se

Marie Wenander och Jenny Kihlberg intervjuar Studentkårens ordförande Simon Nilsson.

Team Användarservice och Lärmiljöer förbereder förändringen av bibliotekets fysiska miljöer.

Text: Pontus Kjellberg
Foto: Sofia Andersson

Att plugga och att gå till gymet fungerar på samma sätt. Det menar före detta chalmeristen och Mensa-ordföranden Björn Liljeqvist. Nu lär han dig att plugga smart.

Björn Liljeqvist ställer sig på stolen framför tavlan. Har har en slumpmässigt vald kursbok uppslagen på handflatan framför sig. ”Översikt” artikulerar han och går vidare, pekar på sina prydligt ritade boxar på griffeltavlan. ”Struktur”. Han plockar upp tavelsudden och låter den balansera på kanten ovanför tavlan. ”Porositet”. Och så fortsätter han, går vidare upp för trappstegen i den biosalongs-liknande lokalen. Längs med väggarna blåser Björn Liljeqvist liv i kursbokens alla kapitel. Värme, Fukt, Hållfasthet. Han rotar i papperskorgen, plockar upp en kaffekopp. ”Koppar”. Keramik, Trä, Gummi.

– När ni går härifrån ska ni kunna rabbla alla kapitel i den här boken, säger han.

Studieteknik är temat för föreläsningen. Den utgår delvis från föreläsarens bok ”Plugga smart och lär dig mer!”. Björn Liljeqvists verksamhet BrainGain drogs igång då han jobbade som lärare på Chalmers, där han själv hade pluggat tidigare.

– Jag var en av de som hade haft det lätt för mig på gymnasiet och inte visste hur man pluggade på riktigt, säger han i pausen.

När studenterna satt sig vid bänkarna pratar Björn Liljeqvist om de tre viktiga faserna; före, under och efter. Han betonar det viktiga i att skaffa sig en överblick av jobbet innan det påbörjas och plockar citat ur kinesisk filosofi: ”Gör det stora medan det är litet. Ty allt svårt i världen är i sin begynnelse lätt och allt stort i världen är i sin begynnelse litet.”

Under pluggandet bör du plantera cliffhangers, det vill säga sluta när det fortfarande är roligt, vilket därmed gör det lättare att plocka upp bollen nästa gång. Björn Liljeqvist tipsar om att ställa frågor, vara aktiv under tiden, om att associera och använda fantasin. Ett konkret tips är en så enkel sak som att följa texten du läser med en penna.

– Våra ögon är gjorda för att stå på savannen, vara i naturen, titta omkring oss. När vi slappnar av hamnar blicken i horisonten. Dra därför pennan under orden du läser, säger han.

FAKTA Björn Liljeqvist
Gör: Driver firman BrainGain, som han jobbar heltid med sedan 2012. I den erbjuds kurser och föredrag på hur vi förstår, tillvaratar och effektiviserar den mänskliga kapaciteten när det kommer till lärandesituationer, idéskapande och problemlösning.
Bakgrund: Var mellan 2007 och 2011 ordförande för Mensa Sverige och sitter numera i Mensa Internationals verkställande utskott. Björn är civilingenjör och kombinerade under flera år föreläsandet med konsultuppdrag. Hans bok ”Plugga smart och lär dig mer!” har sålts i 18 000 exemplar.

GÖR ABSTRAKT KONKRET. ”Platsminnet är ett av de starkaste vi har” säger Björn Liljeqvist.

STUDERA KONCENTRERAT. ”Jag försöker alltid skilja mellan plugg och fritid. När jag väl kommer hem är jag fri” säger Johannes Kjellberg.

Det viktiga med återhämtning och repetition blir tydligt i Björn Liljeqvists återkommande jämförelser med gymet. Träning, mat och vila är en procedur som även bör appliceras på pluggandet.

– Vad händer om jag tränar två timmar men sen går hem och lägger mig utan att äta? Jag får inga muskler, säger han.

– Att plugga är som att gå på gym. När du känner motstånd gör övningen nytta. Men gå inte direkt på djupläsning. Man måste smickra in sig innan man pratar allvar.

Måste man offra sitt privatliv för att kunna ”plugga smart”?

– Bra studieresultat kräver inte att man blir en ensam stackare som inte har några vänner. Om man tittar på vilka som är de bästa studenterna när det kommer till resultat, så är det de som även lever ett socialt liv och har en balans i sin tillvaro.

LETAR NYA STÄLLEN. ”Att ha ett nytt pluggställe varje läsperiod är ett knep jag har. Jag tror på det här med olika miljöer, det får en att tänka på ett nytt sätt. Jag laddar varje ställe med energier. Det kan sätta sig saker i väggarna som inte alltid är positivt. När jag börjar en ny kurs behöver jag ny energi” säger Johannes Kjellberg.

FAKTA Johannes Kjellberg
Född: 1993.
Pluggar: Teknisk Design.
Bästa pluggstället: Just nu är det biblioteket.
Bästa pluggmusiken: Något instrumentalt. Poddar på väg från skolan för att varva ner. Värvet är en mysig pod.
Bästa snackset: Turkisk peppar och en kopp kaffe.

Teknisk Design-studenten Johannes Kjellberg, 22, har satt sig längst in i biblioteket. Ovanför hänger en av huvudbibliotekets karakteristiska klotformade lampor. Han minns Björn Liljeqvists föreläsning från förra året.

– Han hade en idé om förberedelser, att kolla genom kursboken innan och vänja sig vid de nya uttrycken. Tänka ”jag behöver inte kunna detta nu, men kommer att kunna det sen”. När man väl hör uttrycken senare är det inte en chock på samma sätt. Man angriper kunskapen ur en annan vinkel, säger Johannes Kjellberg som gjort före-arbetet till en rutin.

I den ingår att kolla upp vilka böcker som behövs, se till att block och pennor finns och läsa genom informationen på kurshemsidan.

– Det är lite sjukt att det hjälper så mycket. Hjärnan reagerar på ett speciellt sätt när man har sett saker innan, säger han.

Björn Liljeqvist har vandrat klart genom föreläsningssalen, blåst liv i alla kapitel genom att plantera titlarna på platser. Nu står han framför det 50-tal studenter som törstar efter hans studieknep. Han pekar på ett ställe i taget och likt en ramsa, som vi kunnat sedan födseln, rabblar vi i kör: översikt, struktur, porositet, värme, fukt, hållfasthet, beständighet, volym, egenskaper, betong, lättbetong, metallurgi, stål, aluminium, koppar, keramik, trä, gummi, plast, murbruk, ytbehandling, lim, fog.

/Sofia Andersson

Fotnot: Chalmers erbjuder workshops i just studieteknik, för den som går år 1 och 2 på grundprogrammen eller tekniskt basår. Där arbetar du aktivt med olika tekniker, diskuterar med andra och reflekterar över vad som fungerar för dig. Workshopen är uppdelad i två pass och utgår bland annat från Björn Liljeqvists föreläsningar. Del 1 äger rum måndagen den 23 november klockan 16.15 till 18.15 och del 2 den 7 december samma tid. Anmälan sker senast torsdagen den 19 november på studieteknik.aos@chalmers.se.

Varmt välkomna till Chalmers bibliotek, Eleonor och Per-Eric!

Eleonor Möller är ny bibliotekarie på avdelningen Mediaförsörjning.

Mitt senaste jobb: Timvikarie på skol- och folkbibliotek i Ale kommun.

Förväntningar på nya jobbet: Jag hoppas att det blir spännande och inspirerande, att jag kan ta vara på mina styrkor, utvecklas och bidra till en positiv riktning för verksamheten.

Det gör jag en ledig dag: Jag går upp alldeles för tidigt, dricker för mycket kaffe, promenerar, lagar mat och umgås. Jag kollar också genom Hemnet efter hus. Det är för att inspireras och drömma, snarare än något konkret.

Boken om mig skulle heta: Jag gillar Jan Stenmark mycket. Han hade en formulering till en bild som lät ”Livet är till för att levas. Och dös på slutet”. Det hade varit en bra titel.

En personlig jultradition jag alltid kommer att hålla fast vid: Jag har ingen direkt. Jag kommer från en stor familj och det är svårt att lösa så att alla kan komma. Så ibland ringer jag runt och skäller ut de som inte kommer. Men det låter ju inte som en så rolig tradition.

Per-Eric Thörnström ska jobba med rankningsfrågor med fokus på publicering och citering.

Mitt senaste jobb: Samordnare av planeringsarbete på Chalmers, ledningsstöd inom olika verksamheter (främst ekonomi) och så har jag även jobbat med DI-projektet.

Förväntningar på nya jobbet: Det känns skoj att komma till biblioteket, som jag känner är en positiv miljö. Det ska bli spännande att ägna tid åt de här viktiga frågorna, som jag nosat på innan.

Om jag fick en önskan i år: Det känns futtigt att önska sig ting. Jag vill ha mer humanism i världen. Vi ser så mycket fruktansvärt i dag, mycket missunnsamhet och rädsla. Läget är hemskt. Då kommer julen med en bismak. Inte gemenskapen – den känns jättebra – men den andra biten.

Det gör jag en ledig dag: Om jag får välja, och inte har en massa måsten med prioritet, seglar jag. Jag har några jollar och familjen har en stor segelbåt. Vi har mest varit längs västkusten men också så långt bort som i Holland.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Jag tänker ju ”vad är det godaste jag vet” och svaret på det är räkor och skaldjur, men att äta det för resten av livet vore vedervärdigt. Om jag tänker näringsmässigt svarar jag sojabönor. Men hur roligt är det?

/Sofia Andersson

Skola, jobb, fritid. Vänner och familj. Träna, chilla, ha kul, ha tråkigt. Att lösa livspusslet är en utmaning för många under studietiden. Hur gör man? Lösningarna är lika många som antalet studenter på Chalmers. Kårordföranden Veronika Aspvalls teknik är att fylla schemat till bredden.

Veronika Aspvall, 24, öppnar dörrarna till Huvudbiblioteket på exakt utsatt tid. I ena handen har hon telefonen, i andra väskan. Hon säger hejdå till sin vän i luren, tar mig i hand och av sig jackan. På den gråmelerade hoodtröjan står AVANCEZ i versaler.

Tills förra året pluggade Veronika Aspvall Maskinteknik. Det kombinerade hon med extrajobb i en skola, distansrelationen med sin pojkvän samt engagemanget i Kåren, som tog upp ett par luncher och arrangemang i veckan. Tio Kåren-timmar i veckan är ett ”normalt engagemang”, enligt Veronika.

Har engagemanget gått ut över studierna?

– Nej, det har inte avgjort om jag klarat kurserna eller inte. Självklart har det tagit tid men jag har lärt mig saker jag tycker är viktigare än till exempel tillverkningsteknik, säger hon.

Vadå?

– Om projektledning, till exempel budgetering. Det är både roligt och lärorikt. Jag har också fått träffa många nya människor och kompisar. Jag tycker om att arrangera saker och se hur glada andra blir.

Veronika Aspvall har lärt sig vara effektiv när hon väl pluggar. Det gör att hon med gott samvete kan lägga resterande tid på annat.

– Jag har hittat de sätten jag pluggar bäst på. Generellt är man nog lite låst, tänker att det är betyget som räknas, men det många företag lockas av är att jag är driven och gjort saker på min fritid, säger hon och resonerar kring sina prioriteringar i bollandet av livets alla pusselbitar:

– Jag skulle aldrig låta någonting gå ut över min relation. Det visste jag från början. Sedan träffar jag ofta kompisarna i engagemangen. Min familj bor inte här. Att träna har jag lärt mig att prioritera. Det blev lättare när Fysiken öppnade på Lindholmen. Och matlagningen… min pojkvän är bra på det där.

”Det är tråkigt att sitta hemma och kolla på tv varje kväll. Jag får energi av att göra saker, inte av att sitta hemma och dega. Sen är jag väldigt effektiv när jag väl pluggar” säger Veronika Aspvall, ordförande i Chalmers studentkår.

FAKTA: Veronika Aspvall
Född: 1991
Bor: Masthugget, Göteborg
Gör: Kårordförande på heltid. Har pluggat Maskinteknik på Chalmers i tre år.
Det ångrar jag med min studietid: Att till exempel skriva anteckningar i början, som alla andra gjorde, gav mig ingenting utan jag ville egentligen bara lyssna. Ett tips är att hitta din egen teknik och inte göra som alla andra.
Det är jag glad över med min studietid: Det jag fått från Kåren. Att ha någonting du gillar vid sidan av ger mycket energi. Man får perspektiv på saker. Om man bara studerar och studerar, lyfter man aldrig blicken och funderar på ”varför ska jag kunna det här?”. En av styrkorna med Chalmers utbildningar, som jag känt av, är också att man blir duktig på problemlösning.

Det viktiga med att koppla bort plugget emellanåt är ett återkommande tema i handböcker om studieteknik. Att fylla fritiden till bredden med aktiviteter funkar för Veronika Aspvall, men hur hittar du din egen balans? Eva Lindhult, företagssköterska, håller föreläsningar under tema ”Livsstil” vid Akademihälsan. Där får du tips om hur du formar hälsosamma vanor.

– Studietiden är en period med mycket fest. Man är ung och har kul, innan allvaret börjar så att säga. Det är en tid då man både ska ha kul och tänka på sin hälsa, så att det inte går för långt. Vissa lyckas ju aldrig komma ur feststämningen, säger Eva Lindhult och ser tillbaka på sin egen studietid för en massa år sedan:

– Dagens värld är annorlunda med datorer, mejl och telefon som plingar hela tiden. Det är en otrolig skillnad. Förr hade man mer lugn och ro mellan varven, säger hon.

På Akademihälsan får hon ta emot samtal och kontaktformulär från mer eller mindre förtvivlade studenter. Någon kommer från gymnasiet, har nyss flyttat hemifrån och försöker bolla studierna med allt hen nu förväntas fixa själv; laga mat, tvätta, städa. Några andra kombinerar familjelivet med studierna och märker att det krävs så mycket mer än vad de trodde. Föreläsningarna har lockat allt från ”datanördar” som knappt ser dagsljus till högpresterande studenter, ofta tjejer, som äter för lite och tränar för mycket.

– Fokus får inte hamna fel. Vissa lever för hälsosamt och det är inte heller bra. Vi måste både kunna njuta och leva. Om man upplever press får man hemskt gärna ringa oss och be om råd, säger Eva Lindhult och fortsätter:

– Vi når tyvärr inte alla vi vill nå. Vissa är i en ond cirkel och vet inte var de ska börja. De orkar inte med ytterligare ett krav. Men om man kan komma på en enda sak som skulle göra livet mer hälsosamt är man en bit på vägen. Det kan handla om att äta rätt, lägga sig i tid eller röra på sig.

Att veta när gränsen är nådd för vad man klarar av kan vara svårt att avgöra. Veronika Aspvall pratar om de små tendenserna.

– Man kanske blir tröttare eller slutar att höra av sig till familjen. Jag är en sån som kör på, säger hon.

– Är man som jag, är det bra att ha en kompis som vågar säga ”Är det inte lite mycket nu? Du har känts stressad”. Vi är generellt rädda för att säga till. Det är svårt att säga ”hallå, nu har du inte tid för mig” men det kan vara nyttigt.

Fotnot: Akademihälsan erbjuder föreläsningar på olika teman, som anställda på Chalmers eller Göteborgs universitet kan beställa. På livsstilsföreläsningen får studenterna tips om hur de kan förändra sina vanor så att de orkar både plugga och leva. Föreläsningen är en till två timmar lång och hålls av Akademihälsans sjuksköterska och psykolog. Innehåll är fysisk aktivitet/kost/alkohol/tobak/sömn/stress.

/Sofia Andersson

KRÖNIKA: ”The future of web design is printed” säger hon på italiensk engelska. The future is alltså the past, tänker jag. Chiara Alliotta står på scen under pampiga valv i Amsterdam. Hon är en färgklick, både till det yttre och inre. Alliotta tar ungefär tusen åskådare i hand och leder oss genom en föreläsning om typografins värde. ”Om ni förlorar er, go back to the basics”.

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN. Chiara Alliotta om isotype, det universella ikonspråket från -36.

Back to basics. Jag smakar på uttrycket. Det har rostat, passerat sitt bäst före-datum. Jag googlar. För vad betyder det – egentligen? Bland sökträffarna finns ett album av Christina Aguilera, familjeterapi och välgörande, lyxig hudvårdsbehandling med ekologiska produkter. Bland bilderna finns en flod av citat i snirkliga bokstäver. Keep calm and get back to basics. Uttrycket signalerar en tröst till den som gått vilse. Att det går att hitta hem. Att det finns ett hem. När du hittar tillbaka är alla misstag du gjort på vägen förlåtna och du får börja om. En ny kula väntar på att rulla.

Ikonspråket isotype uppfanns av Otto Neurath och Gerd Arntz år 1936. Fyratusen symboler togs fram för att på ett effektivt sätt förmedla statistik inom industri, demografi, politik och ekonomi. Ikonerna var inte menade att ersätta orden men att komplettera texten. Grundidén, the basics, var att bygga broar mellan olika språk – att skapa ett universellt språk.

Jag funderar. I vardagen är back to the basics en rutin. Vi tappar bort oss själva med vilje, för att sedan återgå till det varaktiga. Vi omfamnar vardagslunket efter helgen, våra närmsta efter tid med bekantskaper, det bestående efter det tillfälliga. Och ja, det är ett privilegium att få ha en sfär med the basics. Alla individer, som har denna förmån, har sina sätt att hitta hem. Mitt är följande: lyssna på 2 steg från paradise, baka en chokladkaka och ringa mina bästa vänner. Efter några timmar av detta rehab-beteende är jag mig själv igen. Mitt inre har runnit ut till kanterna. Precis som kakan.

Så, lyckades Alliotta blåsa liv i den urvattnade frasen back to basics? I ett allt spretigare webblandskap, där informationen tar nya, desperata vägar för att picka på vår uppmärksamhet, är det viktigt att stå stadigt. Utmaningen ligger i att hitta balansen. Att kunna utvecklas men samtidigt inse det värdefulla i, och behålla, det grundläggande. Att skapa en webb som har det enkla och det svåra. Det gamla och det nya. Att vara bakåt- och framåtsträvande på samma gång. Att addera framtiden till the basics.

/Sofia Andersson

FRAMTIDEN. Awwwards är en årlig konferens om webbdesign. Den ägde rum i Amsterdam 27 – 29 januari 2016.

Chalmers biblioteks senaste tillskott, Jonas Jaconelli och Siska Humlesjö.

Siska Humlesjö

Mitt senaste jobb: Systembibliotekarie på Göteborgs stadsbibliotek.

Förväntningar på nya jobbet: Jag vill bli utmanad, göra nya och lära mig nya saker. Gå på tunn is. Det finns en helt annan teknisk kompetens här än på folkbibliotek, som gör att det ställs högre krav på vad jag ska kunna. Jag vill jobba med folk som har höga förväntningar på tekniska lösningar.

Det gör jag en ledig dag: Jag är aldrig ledig eftersom jag har småbarn, utan är mest en slags övervakare som ser till att hon inte slår ihjäl sig på olika saker. Jag försöker läsa en bok när hon sover.

Favoritplats i Göteborg: Jag är alltid på Hisingen. Där finns en härlig småstadskänsla. Jag kan gå runt i Adidas-byxor utan att någon bryr sig och träffar på folk jag känner. Det är mer avslappnat än jag upplever att det är i stan.

Boken om mig skulle heta: ”400 sidor ointressant handling”. Det finns alltid en massa personer med mer intressanta livsöden än en själv. Jag behöver inte ta en massa plats.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Jag tror att det skulle behövas ett enormt dragplåster, för att det är en jätteointressant film, så jag skulle förorda Vin Diesel. Han skulle ge den lite action.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: En läsplatta fylld med böcker. Jag skulle frivilligt anmäla mig till att åka. Det hade varit jättehärligt.

Jonas Jaconelli

Mitt senaste jobb: Jag är konsult och jobbar på Softhouse. Där är jag anställd som agil coach och förändringsledare.

Förväntningar på nya jobbet: Att träffa massa nya människor och hjälpa individer med deras egen kreativitet. Jag vill hjälpa biblioteket att jobba agilt. Där har jag min spetskompetens.

Det gör jag en ledig dag: Försöker desperat hitta lugnet i nuet, vilket är svårt med barn. Jag försöker träna och mediterar en hel del. Ibland kör jag ett meditationsprogram på bussresan som tar 20 minuter.

Favoritplats i Göteborg: Just nu hemma i Torslanda. Jag köpte hus för tre år sedan och det är avslappnande att vara hemma.

Boken om mig skulle heta: ”Ensamvargen leder flocken”. När jag var yngre var jag ensamvarg men idag jobbar jag mycket med människor. Mycket har ändrat sig.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: I dag får jag nästan panik av att vara ensam, så kanske någon att umgås med. Eller en rubiks kub som hade sysselsatt mig.

Om jag fick lyssna på en låt för resten av mitt liv skulle det vara: Eternal Flame med Bangles. Jag sjunger jättedåligt men efter min svensexa vet alla att jag i alla fall kan en låt…

/Sofia Andersson

PULS. Stressig Manhattan-morgon i maj 2016.

KRÖNIKA: En grön glob. Efter en morgonpromenad runt skyskraporna möter den mig i receptionen. Det är Spotify-loggan – en del av min vardag. Den har en plats i smartphonen och datorn, i jobbet och privat. På festen, resan och på den ljumna promenaden tidigare under morgonen. Den är det sista jag ser innan jag somnar, det första jag ser när jag vaknar. Ja, jag ska inte förneka att vi har en speciell relation.

Så, hur utformar man en produkt som väcker dessa känslor hos användaren? Genom ordentlig User research, säger Spotifys Sara Belt. Tre guldtips är: ställ öppna frågor, låt intervjuoffret visa istället för att beskriva samt repetera vad den säger för att undvika missförstånd.

Det är första dagen på UX-konferensen 99U. Under tre dagar möts hungriga deltagare för att mingla, nätverka och ta del av föreläsningar och workshops.

BETEENDEN. UX-workshop på Spotifys kontor i New York under konferensen 99U.

Vi är omgivna av musik. I det öppna kontorslandskapet täcker stora canvastavlor väggarna. John Coltrane, Elvis Presley, The Beatles. Ett trettiotal människor sitter utplacerade. Någon är djupt försjunken framför datorn, en annan videosamtalar på Skype.

På Spotify jobbar alla, i grund och botten, för ett enda syfte: att göra världsmusiken lättillgänglig. De vägleder oss till nya låtar och artister som berör, nya konserter att förlora oss på och de kämpar för att forma funktionerna efter varje användare.

Spotifys användare är vi. I alla åldrar, som bor på alla platser och jobbar på alla arbetsplatser. Att komma åt oss är en utmaning, men ett behov har vi alla gemensamt: att känna oss sedda.

Gillar du det här? Då gillar du säkert det här också!

Det kan slå fel. En bekant jämförde ”Veckans tips”-funktionen med en taskig kompis i en klädaffär. Denne håller upp plagg efter plagg, det ena märkligare än det andra, och säger ”det här borde du gilla med tanke på vad du har på dig!”.

Trots de smärre identitetskriserna denna funktion kan leda till, finns också de gånger den träffar mitt i prick. Användaren känner sig omhändertagen. Det är ”bara” en digital tjänst men den inger känslan av att någon plockat ut detta just för mig. Relationen går från formell till informell. Även om kompisen är taskig, så är den i alla fall värd att kallas för kompis. Och det är väl om något ett bevis på att produktägaren har lyckats.

/Sofia Andersson

ANDNINGSPAUS. Bushwick Inlet Park med utsikt mot Manhattan.

Ett varmt välkommen till Rolf Hasslöw, ny avdelningschef för Vetenskapens kommunikation.

Mitt senaste jobb: Lärare på Bibliotekshögskolan i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Att få vara en del av utvecklingen på ett av Sveriges mest spännande bibliotek. Chalmers bibliotek ligger i framkant på väldigt många områden.

Det gör jag en ledig dag: Tar det lugnt och läser böcker. Jag gillar deckare och romaner, egentligen allt utom science fiction. Jag vill gärna ha lite igenkänningsfaktor i det jag läser.

Favoritplats i Göteborg: Amundön. Den ligger långt ut i kustbandet med en fri horisont. Och klippor är alltid klippor.

Boken om mig skulle heta: ”Oj”. Det var en överrumplande fråga.

Mitt bästa minne från sommaren 2016 (hittills): Sjöresan ut till Artipelag. Det är ett relativt nytt konstmuseum, som invigdes 2012, som kör lite samma stil som Louisiana. Det ligger på Värmdö, dit man kan ta en båt från Nybrokajen.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Greta Garbo. Hon har stor integritet.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: Eld. En tändare. Kniv och fisknät hade inte heller varit dumt. Amundön är i och för sig öde, och dit tar jag med fika.

Om jag fick lyssna på en låt för resten av mitt liv: Perfect day av Lou Reed. När han dog grät man nästan.

/Sofia Andersson

Varmt välkomna till Chalmers bibliotek, nya studentmedarbetare!

Alexander Zimmerman och Özlem Temur.

Alexander Zimmerman, 26, pluggar andra året på Samhällsbyggnadsteknik.

Vad jag vet om Chalmers bibliotek sedan tidigare: Det är ett trevligt ställe att komma till och koppla av på. Det är skönt att lämna institutionen ibland. Biblioteket har fräscha lokaler.

Mitt bästa studietips: När jag pluggade mitt basår lärde mig ett tips – att om du lurar sig själv att det du läser är superroligt och intressant så blir det sant. Du måste bara ljuga tillräckligt länge och hårt. Under de första tre läsperioderna funkade det knepet bra.

Favoritplats i Göteborg: Utbybergen. Därifrån ser man hela stan. Annars trivs jag väldigt bra på campus.

Det gör jag en ledig dag: Kommer knappt ihåg sist jag hade en ledig dag, men jag gillar att springa i skogen eller gå på gymmet. Jag har tre extrajobb: på Hornbach, som snickare och SI-ledare på Chalmers.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: Björnbärsbuske, för jag älskar björnbär. Den hade jag odlat och överlevt på. Min mamma klippte ned alla buskar så blev inga bär i år.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Arnold Schwarzenegger. Han är ascool.

Özlem Temur, 22, går fjärde året på Bioteknikprogrammet.

Vad jag vet om Chalmers bibliotek sedan tidigare: Jag har alltid sett biblioteket från ett studentperspektiv. Jag brukar plugga här varje dag efter skolan. Stämningen är härlig och jag blir motiverad av att se andra plugga. Sen finns det ju mycket material för både studenter och forskare.

Min bästa pluggmusik: Jag brukar bara lyssna på musik när jag skriver och antecknar. När jag läser vill jag koncentrera mig i tystnad.

Mitt bästa studietips: Jag tror att alla behöver hitta sin egen studieteknik och göra upp ett schema för hur man pluggar. Om du sitter fast i flera timmar med ett mattetal, så är ett tips att hoppa det så länge och fråga en lärare.

Favoritplats i Göteborg: Haga. Det är mysigt där.

Det gör jag en ledig dag: Jag tar det lugnt på morgonen och sen fikar jag med en kompis eller min syster. Annars shoppar jag. Är det regnigt vill jag kolla på serier.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: Det finns flera aspekter. Om jag vill rymma, så är en båt bra. Annars behövs ju en dunk vatten. Eller så hade jag tagit med mig en oändlig bok. Eller en bra vän.

Roya Eivazi.

Roya Eivazi, 21, pluggar första året på Bioteknik.

Förväntningar på jobbet som studentvakt på Chalmers bibliotek: Det känns bra att ha ett jobb på campus. Nu jobbar, pluggar och bor jag i Johanneberg. Allt är nära och jag kommer kunna hoppa in när ingen annan kan.

Vad jag vet om Chalmers bibliotek sedan tidigare: Jag har pluggat här en hel del. Då har jag mest behövt studiero och någonstans att sitta där det finns grupprum och bra belysning.

Favoritplats i Göteborg: Super-sushi. Det är väldigt litet men alltid lång kö, eftersom sushin är så god.

Min bästa pluggmusik: Någonting jag inte kan sjunga med i eller dansa till. Annars älskar jag dancehall och hiphop.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: Netflix. Eller oändligt med Spotify-premium.

/Sofia Andersson

Varmt välkomna till Chalmers bibliotek.

Sture Ågren, Scrum Master i projektet research.chalmers.se.

Hej Sture, vilka är dina förväntningar på nya jobbet?
– Jag vill att det ska gå bra med lyckade leveranser. Det är en ständig oro. Sen är det viktigt med ett trivsamt team. Det är mer ett personligt önskemål.

Vad samlade du på när du var liten?
– Fotbollskort. Det var ungefär som filmisar. Jag hade bilder på en massa gubbar, Ove Kindvall till exempel.

Vad får dig att skratta?
– Dråpliga händelser, till exempel om någon häller ut en kopp kaffe över ett tangentbord. Det kan vara kul, så länge det inte är jag som gör det. Sen är Monty Python roligt. Det har funnits med under hela min levnad.

Vad gör dig arg?
– Det är väldigt sällan jag blir det. Min dotter var fenomenal på att göra mig arg när hon var i tonåren. Jag blev senast arg på mig själv i somras när jag slog sönder en glasruta. Jag skapade mig en massa jobb i efterhand.

Vem är din förebild?
– Jag jobbade med en kille som hette Bo några år på 80-talet. Han var i grunden samhällsvetare och trillade in i IT-branschen. Han lever inte längre men jag kan fortfarande tänka på honom när det uppstår svåra situationer. ”Vad hade Bo gjort nu?” tänker jag.

Favoritgodis?
– Sega persikor eller ferraribilar.

Jessica Byström och Ingrid Johansson, båda bibliotekarier i Team Lärandestöd.

Hej Ingrid, vilka är dina förväntningar på nya jobbet?
– Jag jobbade ju här i 13 år, innan jag började som lärare på Bibliotekshögskolan, men det är det en helt ny arbetsplats. Det ska bli så skojigt med Kuggen. Känner mig nästan som ett barn på julafton.

Vad samlade du på när du var liten?
– På pappersdockor, såna där man klippte ut och klädde på. Jag sydde också små kläder till dem. Sen samlade jag på bokmärken. Aldrig gosedjur. De kom inte över tröskeln.

Vad får dig att skratta?
– Ganska mycket faktiskt. Jag och mina kompisar skämtar mycket. Det är mest spontant tjafs.

Om du fick träffa någon, död eller levande, vem skulle det vara?
– Den amerikanska konstnären Alexander Calder. Det hade varit fräckt att höra vad som inspirerar honom. En av hans skulpturer står på Angereds torg bland fimpar och skräp. Jag drog dit med mina barn en dag. Vi satt på spårvagnen i 50 minuter. De tyckte inte att det var så lattjo.

Vad gör dig arg?
– Oavsett vad man tycker om Västlänken och trängselskatten, så kan jag bli skogstokig när jag tänker på hur frågorna hanteras av politiker. Jag säger inte att jag är för/emot någonting eller hade gjort det bättre själv, men får känslan av att de nästan kan lura oss när det gäller de stora projekten. Sen är det väl ingen i dag som inte berörs av flyktingpolitiken.

Favoritgodis?
– All form av lakrits. Jag och Jessica har det gemensamt. Det finns en lakritsbutik i Köpenhamn som vi älskar.

Hej Jessica, vilka är dina förväntningar på nya jobbet?
– Jag är precis ny-examinerad och vill lära mig nya saker, utvecklas och utmanas. Jag tror att Chalmers är en spännande och perfekt arbetsplats att starta sin karriär på. Alla känns så drivna och det satsas.

Din senaste arbetsplats?
– Under min studietid jobbade jag på Göteborgs Universitetsbibliotek. I somras jobbade jag i baren på Stena Line.

Vad samlade du på när du var liten?
– Bokmärken med änglar. Jag hade ett helt album. Sen hade jag 20, 30 gosedjur som jag fortfarande inte kan slänga. De ligger på vinden.

Om du fick träffa någon, död eller levande, vem skulle det vara?
– Nelson Mandela. Det finns tusen anledningar till det. Skulle mest vilja ta del av hans livshistoria och lyssna på hur man kan bli utsatt för sådana saker som han blivit utsatt för, men sedan inte svara på samma sätt.

Vad gör dig arg?
– Flyktingpolitiken, ojämlikhet mellan kön, förtryck, orättvisor, maktstrukturer. Ibland blir jag arg, ibland uppgiven.

Favoritgodis?
– Lakrits. Helst saltlakrits. Gillar också att dippa popcorn i Holiday-dip.

/Sofia Andersson

Mer dialog än föreläsning. Snarare samtal än presentation. Så beskriver besökarna 2016 års ChALS, när dagen lider mot sitt slut.

Schemaaktiviteterna har bockats av och mingeltimmen är kommen. Färgglada vimplar hänger kors och tvärs. På bordet i mitten av rummet ligger snittar prydligt uppradade på glansiga fat. Överallt surras det. Nya bekantskaper överröstar den dova musiken.
– Jag kommer framförallt för nätverkandets skull, säger Theodor Tolstoy, utvecklare på Kungliga Biblioteket, som är på ChALS för fjärde gången.
– I och med att evenemanget täcker så många olika ämnesområden i år, så är målgruppen bredare och nätverken därför mer värdefulla. Det finns många intressanta människor från biblioteksvärlden. Och det är en ganska liten insats att komma hit.

”Det har varit fantastiskt spännande och jättekul med en dag som fokuserar på utveckling. Det är inte alltid man hinner med det i vardagen” säger Ann-Kristin Forsberg, bibliotekschef på Ersta Sköndal Högskolebibliotek.

Theodor Tolstoy från Kungliga Biblioteket.

ChALS, Chalmers Library Annual Seminar, är snart över för i år. 2016 års tema var ett form av öppet hus, där besökarna fick chans att komma nära biblioteksmedarbetarna via småpresentationer från varje team eller projektgrupp. Fokus har legat på det personliga mötet.

– Jag kom närmare den som talade i år, vilket var en positiv förändring. Det blev en dialog. Tidigare år har biblioteket bjudit in folk som huvudtalare, men i år skedde en slags perspektivförändring, säger Theodor Tolstoy.

Maria Haglund, överbibliotekarie på KTH Biblioteket sedan första september, tror också att just mötet är någonting att ta vara på.
– Vi skulle ha nytta av att träffas och utbyta metoder. Prata om hur vi gör saker, kanske skugga kollegor och deras arbetsprocesser, för att samverka på gruppnivå. Det är kul med KTH och Chalmers. Vi kan säkert ha nytta av varandra, säger hon.

Vid sidan av nätverkande och erfarenhetsbyten, finns ChALS även till för att inspirera, något Maria Haglund tagit vara på.
– Jag har fått många roliga idéer och funderingar som jag vill bygga vidare på. Det är kul med relationen KTH och Chalmers. Vi kan säkert ha nytta av varandra, säger hon.

FAKTA: ChALS 2016
Upplägg: Förmiddag med Ledningsgruppen, där Chalmers Biblioteks verksamhet presenterades, och eftermiddag tillsammans med teamen eller projektgrupperna. Avslutning med reflektion och mingel.
Tema: Nätverkande och erfarenhetsbyte.
De sju presentationerna: ”En berättelse om biblioteket” – En timme med team Webb & Kommunikation om deras webbprojekt stories.lib.chalmers.se.
”Bibliotekssystem i förändring och utvecklingen av ett fjärrlånesystem” – Team Media, som ansvarar för informationsförsörjningen, om pågående översyn av bibliotekssystemen och formulerandet av en strategi för framtiden.
”Nya lärmiljöer för framtida bibliotek” – Team Användarservice och Lärmiljöer om utvecklingen Chalmers biblioteks fysiska lokaler och service.
”Att utveckla informationskompetens nära användaren” – Team Lärandestöd om den digitala modulen CLEO, med fokus på källkritik och upphovsrätt, samt jobbet med en ny doktorandkurs.
”Personer, publikationer, projekt, impact – research.chalmers.se” – Om tjänsten som samlar och visar fram projekt, publikationer och andra forskningsaktiviteter vid Chalmers.
”Nya didaktiska verktyg och digitala kurser” – Team Blended Learning om processen att skapa och producera en MOOC.
”Att navigera mellan indikatorer och data – bibliometrins roll i Chalmers nya fakultetsmodell” – Om arbetet med att ta fram en bibliometrisk del i Chalmers nya fakultetsmodell.

Läs mer om 2016 års ChALS på www.lib.chalmers.se/chals2016 
eller gilla evenemanget på Facebook: www.facebook.com/Chals16/ 

/Sofia Andersson